Kategoriarkiv: Måltiden

Handboken: Alla översättningar lämpar sig inte i liturgin

Mikael Isacson. Kyrkans Tidnings webbupplaga 27 maj 2016.

Ärkebiskopen har svarat på Svenska Akademiens remissvar på förslaget till ny kyrkohandbok. I hennes svar – inte minst i resonemanget hur välsignelsen ska formuleras – kan man få intrycket, att det är nödvändigt att förslaget följer de ordalydelser som finns i Bibel 2000 och att det är bibelkommissionen som bestämt hur delar av förslaget ska vara. Så är inte fallet, vilket också tydligt framgår i handboksförslaget.

Fortsätt läsa Handboken: Alla översättningar lämpar sig inte i liturgin

Tredje gången gillt? II Kyrkohandboksförslaget – Måltiden (2/3)

Mikael Isacson & Mikael Löwegren. Publicerad i SPT 2016.
Här finns en PDF-fil med alla tre artiklarna.

Måltiden

Liturgireformer i många olika samfund under andra hälften av 1900-talet låter måltidsdelen av mässan formas efter skeendet i instiftelseorden: Jesus tog, tackade, bröt och gav. Denna tankegång finns också i HB 86 och i handboksförslaget. På några punkter skulle det kunna uttryckas tydligare: ”Tackade” motsvaras såväl i gällande handbok som i HBF 16 av tre moment: Lovsägelsen, Helig/Sanctus och Nattvardsbön. Att den eukaristiska bönen (nattvardsbönen) är en enda sammanhängande bön skulle kunna tydliggöras dels genom att låta Lovsägelsen och Helig/Sanctus vara obligatoriska moment i alla mässor, dels genom att dessa moment samlades under en enda rubrik – Nattvardsbönen – med tre underrubriker. Så skedde t.ex. i HBF 00. Det skulle även vara en fördel om de tre momenten Brödsbrytelse, Fridshälsning och O Guds Lamm (”Bröt”) fördes samman under en rubrik, lämpligen benämnd Brödsbrytelse och fridshälsning, samt om Bönen efter kommunionen fördes in under rubriken Kommunionen (”Gav”).

Fortsätt läsa Tredje gången gillt? II Kyrkohandboksförslaget – Måltiden (2/3)

Regler och pastorala undantag i nattvardsfirandet

Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2015, s. 525-527.

I en tidigare artikel har jag argumenterat för ett ecklesiologiskt och bibliskt helhetsperspektiv på brödet och vinet i Herrens måltid (SPT xx/2015). Det ska kunna kännas igen som samma bröd och vin vart man än kommer för att fira mässan, eftersom vi delar bordsgemenskap med kyrkan över hela världen och Guds folk i alla tider. Men är allt därmed sagt?

I skärningspunkten sakramentalteologi – själavård

Det är ett ofrånkomligt faktum att det fullödiga mönstret med bröd av vete och verkligt vin kan bli problem för vissa medkristna.

Fortsätt läsa Regler och pastorala undantag i nattvardsfirandet

Bröd och vin – en fråga om sammanhang

Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2015, s 493-495.

I fyra principiellt viktiga artiklar har Markus Hagberg i dessa spalter tagit upp frågan om brödet och vinet i Herrens måltid (SPT 11–12/2012, 7–8/2014). Jag vill här närma mig samma område, men ur två något annorlunda perspektiv. Vad händer om vi medvetet skiftar fokus: från ett individuellt mottagande av sakramentet till det gemensamma firandet, och från ett minimalistiskt tänkande till ett maximalistiskt?

Fortsätt läsa Bröd och vin – en fråga om sammanhang

”Han tog ett bröd …” En essä om brödet, vinet och mässan

Mikael Löwegren. Publicerad i M. Hagberg (red.), Bortom protestantismen (aKF:s årsbok 2014), s. 131-162.

Aldrig på de tusen år som kristendomen varit etablerad i Sverige har det firats så mycket mässor som idag. Och aldrig har det skett under så skiftande former som idag. Går man till en nattvardsgudstjänst i Svenska kyrkan kan man möta nästan vad som helst. Inte bara musiken och den yttre gestaltningen skiftar från församling till församling, utan även vilka texter som beds och vilka gåvor som bärs fram till altaret.

Utan att det fattats några officiella beslut om det har glutenfritt bröd och det alkoholfritt vin osynligt kommit att ta över, och det ganska snabbt. Frågan om brödet och vinet i Herrens måltid är på en gång en icke-fråga i Svenska kyrkan – och en fråga som väcker mycket känslor där den kommer upp till ytan.

Fortsätt läsa ”Han tog ett bröd …” En essä om brödet, vinet och mässan

Nattvardens vin i BEM-dokumentet

Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2015, s. 276.

Senaste numret av Evangelium – nättidskriften för svenskkyrklig idé, kultur och kritik – har tema ”Blodet”. Flera artiklar handlar om nattvardens bröd och vin ur olika synvinklar. I sin essä ”Kristi blod förenas med vårt blod” försvarar docenten Ninna Edgardh druvjuicens plats i mässan.

Utgångspunkten är att alkoholister, barn och unga skall undvika alkohol. För att ge legitimitet åt praxis med s.k. alkoholfritt vin åberopar Edgardh det så kallade BEM-dokumentet, Kyrkornas Världsråds stora konsensusdokument Dop – Nattvard – Ämbete från 1982. Hon skriver då: ”Där erkänns att kyrkor har olika traditioner kring de element som brukas i nattvarden.”

Det är ett påstående som förtjänar att kompliceras något. Vad som faktiskt står i det aktuella avsnittet i BEM är:

Fortsätt läsa Nattvardens vin i BEM-dokumentet

Nytt ljus över nattvarden

Mikael Löwegren. Publicerad i Tidskriften Evangelium 3 mars 2015.

Aldrig på de tusen år som kristendomen varit etablerad i Sverige har det firats så mycket mässor som idag. Och aldrig har det skett under så skiftande former som idag. Går man till en nattvardsgudstjänst i Svenska kyrkan kan man möta nästan vad som helst. Inte bara musiken och den yttre gestaltningen skiftar från församling till församling, utan även vilka texter som beds och vilka gåvor som bärs fram till altaret.

Utan att det fattats några officiella beslut om det har glutenfritt bröd och det alkoholfritt vin osynligt kommit att ta över, och det ganska snabbt. Frågan om brödet och vinet i Herrens måltid är på en gång en icke-fråga i Svenska kyrkan – och en fråga som väcker mycket känslor där den tillåts komma upp till ytan.

Fortsätt läsa Nytt ljus över nattvarden

Om kommunionsprocession

Mikael Isacson. Publicerad i Svensk Pastoraltidskrift 2014, s. 794.

I SPT 24/2014 tar ledaren upp formerna för firande av Herrens Heliga Nattvard. Dess huvudpoäng, att det är ”av största vikt att hålla fast vid den traditionella mässordningen med någon form av beredelse, Sanctus och Agnus Dei och en genomtänkt eukaristisk bön och praxis”, skriver jag gärna under på. Men att kommunionsprocession, det som i ledaren kallas ”nattvardsgång i bokstavlig mening, där människor går fram på led för att ta emot sakramentet stående”, i sig skulle bidra till att minska vördnaden för nattvarden eller reducera ”sakramentets helighet” har jag svårare att förstå. Likaså att det största, legitima argumentet för den varianten av kommunion skulle vara att det av tidsskäl är nödvändigt vid ”stora högmässor”.

Fortsätt läsa Om kommunionsprocession

Fridshälsningen i mässan

Mikael Isacson & Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk Pastoraltidskrift 2014, s. 664-665.

Fridshälsningens dubbelhet

Inom den Romersk-katolska kyrkan har en viss uppstramning av formerna för mässans fridshälsning initierats. I ett brev till de lokala biskopskonferenserna från Kongregationen för gudstjänstlivet, daterat den 7 juni, finns fyra förslag kring utväxlandet av Herrens frid. Dokumentet är slutresultatet av en process som började 2005.

Fortsätt läsa Fridshälsningen i mässan

Refektioner över nattvardsbönerna i HBF 2012

Mikael Isacson. Föredrag för präster och kyrkomusiker i Göta Älvdalens kontrakt, Göteborgs stift den 7 mars 2013.

1. Uppgift

Avsikten här är att ge några teologiska, liturgiska och språkliga reflektioner utifrån en närläsning av nattvardsbönerna i handboksförslaget 2012. Min utgångspunkt är dels såsom nytestamentlig exeget med vana att dissekera texter i detalj, dels såsom kyrkoherde i ett pastorat med stor mässfrekvens.

En nattvardstext för mig måste därför vara en text som uttrycker en klar teologi, fungerar i ett liturgiskt sammanhang och är formulerad på ett stilistiskt gott sätt, som tål att upprepas vecka efter vecka.

Fortsätt läsa Refektioner över nattvardsbönerna i HBF 2012