”Men tar vi inte för lätt på synden…?” Om beredelsen i mässan

M. Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2012, s. 783-790.

I processen fram mot den nya kyrkohandbok för Svenska kyrkan som ska klar år 2014 har frågan om beredelsen i mässan aktualiserats. Det är därför hög tid för en pastoral diskussion om denna beredelse.

Det den gällande handboken från 1986 benämner beredelsen är detsamma som ett äldre språkbruk kallade för infogat allmänt skriftermål. Många ställer sig minst sagt tveksamma till alla tankar på att lämna eller modifiera denna utformning. ”Tar vi då inte för lätt på synden?” är ett sätt att ge ord åt dessa farhågor.

Det är en relevant fråga detta år 2011, då Ulla Karlsson varit Sveriges mest uppmärksammade präst efter att ha ifrågasatt om det över huvud taget finns någon synd. Jag skulle dock istället vilja vända på hela frågan: Tar vi inte för lätt på synden med ett infogat allmänt skriftermål?

Fortsätt läsa ””Men tar vi inte för lätt på synden…?” Om beredelsen i mässan”

Syndabekännelse och eukaristi. Några nedslag i kyrkohistorien som bakgrund

M. Isacson. Publicerad i M. Löwegren (red.), ”Till syndernas förlåtelse”. Perspektiv på beredelsen i mässan, Skellefteå: Artos och Norma bokförlag 2011, s. 11-24.

till-syndernas-forlatelse_160Utifrån Den svenska kyrkohandboken ter det sig närmast självklart att en mässa ska innehålla en kollektiv syndabekännelse som följs av prästens tillsägelse om syndernas förlåtelse.[i] Ur teologisk synvinkel framställs därmed syndaförlåtelse som en nödvändighet för att kunna ta emot nattvardsgåvorna. Så har man inte alltid tänkt i kyrkans historia.

I denna artikel ska frågan kring syndabekännelse och eukaristi belysas genom några nedslag i kyrkohistorien, för att komplettera debatten kring beredelsemomentets utformning i Svenska kyrkan. Tonvikten kommer framför allt att ligga på i fornkyrkan, men medeltid och reformationstid kommer också kort att beröras.

Fortsätt läsa ”Syndabekännelse och eukaristi. Några nedslag i kyrkohistorien som bakgrund”

Bot, bön och lovsång. Gudstjänstperspektiv på beredelsen i mässan

M. Löwegren. Publicerad i dens. (red.), ”Till syndernas förlåtelse”. Perspektiv på beredelsen i mässan, Skellefteå: Artos och Norma bokförlag 2011,s. 43-62.

till-syndernas-forlatelse_160Med 1986 års kyrkohandbok blev för första gången i Svenska kyrkan ett allmänt skriftermål – ”Beredelsen” – det enda sättet att gestalta botmomentet i mässans inledning.

Denna ordning med ett obligatoriskt allmänt skriftermål väcker frågor. Vad händer med mässans inledning som helhet? Hur påverkas rörelsen genom och rytmen i inledningen? Vad gör det med själva förlåtelseorden i avlösningen?

Fortsätt läsa ”Bot, bön och lovsång. Gudstjänstperspektiv på beredelsen i mässan”

Firandet av vardagsmässa

Henrik Glamsjö, Mikael Isacson och Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2008, s. 745-748.

Redaktionskommitteèn för arbetet med utgivandet av aKF:s nya missale, Mikael Löwegren, Mikael Isacson och Henrik Glamsjö, lämnar här förslag på hur vardagsmässan – det som tidigare kallades veckomässän – kan gestaltas på ett liturgiskt fullödigt sätt och ger förslag till läsningar vid firandet av sammanlagd 34 vardagsmässor under kyrkoårets ”gröna” perioder.

Inledning

Många församlingar har upptäckt rikedomen i att fira mässa en eller flera gånger under veckan. Mässan på vardagarna – här kallad vardagsmässa och inte veckomässa – är inte en ersättning för söndagens mässa utan ett komplement, som öppnar flera möjligheter. Det är ett tillfälle för dem som av olika skäl har svårt att delta i söndagens mässa att fira eukaristins måltid. Det ger även en möjlighet att fokusera en särskild dimension av bönen inför Gud, t.ex. att mässan präglas av stor stillhet, av mycket lovsång eller av de sjukas smörjelse. Stundtals är mässan i veckan avpassad för en speciell kategori, även om den alltid måste vara öppen för alla som vill delta. Det kan röra sig en ungdomsgrupp som avslutar sin kväll i kyrkan eller prästen som kommer till sjukhemmet. Vardagsmässan är också en plats där helgonens dagar kan ihågkommas.

Fortsätt läsa ”Firandet av vardagsmässa”

Mässans samling och sändning i det nya missalet

H. Glamsjö, M. Isacson & M. Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2008, s. 713-716.

Redaktionskommittén för arbetet med utgivandet av aKF:s nya missale, Henrik Glamsjö, Mikael Isacson och Mikael Löwegren, diskuterar här mässan inledning och avslutning i anledning av utgivandet av detta nya missale. En artikel med allmänna överväganden och vägval i missalet publicerades i SPT 22/2008.

De viktigaste momenten i en kristen gudstjänst är läsningen av Guds ord och firandet av Herrens måltid. Med en inledning och en avslutning får vi den fyrfaldiga struktur för mässans firande som format kyrkans gudstjänst genom århundradena, även i Svenska kyrkan. För att bättre fånga funktionen med mässans inledning och avslutning har vi valt att i anslutning till nyare internationell praxis ge dessa avdelningar namnet »samling» respektive »sändning».

Fortsätt läsa ”Mässans samling och sändning i det nya missalet”

Överväganden och vägval i aKF:s nya missale

Henrik Glamsjö, Mikael Isacson och Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2008, s. 669-675.

Redaktionskommitteèn för arbetet med utgivandet av aKF:s nya missale, Mikael Löwegren, Mikael Isacson och Henrik Glamsjö, redogör här för principer och överväganden vid utarbetandet av aKF:s nya missale som utkommer till första söndagen i advent 2008 på Artos förlag.

 

arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse har alltsedan grundandet arbetat för att konkret förnya gudstjänstlivet i Svenska kyrkan. Inte minst har detta skett genom utgivning av olika typer av liturgiskt material. Redan vid första styrelsemötet för den nybildade arbetsgemenskapen 1959 gavs i uppdrag åt Eric Segelberg, Harald Andersson och Per Janzon (sedermera Beskow) att utarbeta riktlinjer för ett rikare liturgisk gudstjänstliv inom ramen för 1942 års kyrkohandbok. Därefter har flera gudsjänstböcker publicerats på aKF:s initiativ. Senast i raden var Tidegärden. Kyrkans dagliga bön som utkom 1995 och som snabbt sålde slut på förstaupplagans 5 000 exemplar. Stor spridning har också det Missale som 1988 gavs ut med Christer Pahlmblad som redaktör (ofta kallat Noterias missale efter förlagsnamnet). När Svenska kyrkan 2002 fick en ny evangeliebok föranledde det aKF:s styrelse att tillsätta en kommitté att arbeta fram en efterföljare till detta missale. Arbete är nu slutfört, och i den här artikeln vill vi redogöra något för bakgrunden till det nya missale som utkommer till Första söndagen i advent, vad det innehåller och de överväganden som ligger bakom.

Fortsätt läsa ”Överväganden och vägval i aKF:s nya missale”

Den homiletiska sidans Ingresser kyrkoåret 2006

Henrik Glamsjö, Mikael Isacson och Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2007, s. 671-675.

Arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse reviderar f.n. sitt missale (”Noterias missale”). Texter och böner för de enskilda söndagarna har i ett första skede reviderats och kompletterats.  Under det kommande kyrkoåret kommer detta material att publiceras och kommenteras i SPT. En tredje serie kollektböner har bl.a. utarbetats liksom böner över gåvorna för varje söndag. Revisionskommittén kommenterar här hur materialet kan användas och redogör för sina  ställningstagande – inte minst när det gäller evangeliebokens kollektböner. Arbetet finansieras delvis genom bidrag från Eric Segelbergs fond för liturigivetenskaplig forskning.

Fortsätt läsa ”Den homiletiska sidans Ingresser kyrkoåret 2006”