Tredje gången gillt? II Kyrkohandboksförslaget – Måltiden (2/3)

Mikael Isacson & Mikael Löwegren. Publicerad i SPT 2016.
Här finns en PDF-fil med alla tre artiklarna.

Måltiden

Liturgireformer i många olika samfund under andra hälften av 1900-talet låter måltidsdelen av mässan formas efter skeendet i instiftelseorden: Jesus tog, tackade, bröt och gav. Denna tankegång finns också i HB 86 och i handboksförslaget. På några punkter skulle det kunna uttryckas tydligare: ”Tackade” motsvaras såväl i gällande handbok som i HBF 16 av tre moment: Lovsägelsen, Helig/Sanctus och Nattvardsbön. Att den eukaristiska bönen (nattvardsbönen) är en enda sammanhängande bön skulle kunna tydliggöras dels genom att låta Lovsägelsen och Helig/Sanctus vara obligatoriska moment i alla mässor, dels genom att dessa moment samlades under en enda rubrik – Nattvardsbönen – med tre underrubriker. Så skedde t.ex. i HBF 00. Det skulle även vara en fördel om de tre momenten Brödsbrytelse, Fridshälsning och O Guds Lamm (”Bröt”) fördes samman under en rubrik, lämpligen benämnd Brödsbrytelse och fridshälsning, samt om Bönen efter kommunionen fördes in under rubriken Kommunionen (”Gav”).

Fortsätt läsa ”Tredje gången gillt? II Kyrkohandboksförslaget – Måltiden (2/3)”

Ny kyrkohandbok, 3. Måltiden och mässans sändning

Mikael Isacson och Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2012, s. 725-732. Kan även läsas som PDF.

Måltiden

Liturgireformer i många olika samfund under andra hälften av 1900-talet låter måltidsdelen av mässan formas efter skeendet i instiftelseorden: Jesus tog, tackade, bröt och gav. Denna tankegång finns också med i HB 1986 och i föreliggande handboksförslag. På några punkter skulle det vara önskvärt att det uttrycktes tydligare. Verbet tackade motsvaras i såväl nu gällande handbok som förslaget av tre moment: Lovsägelsen, Sanctus/Helig och Nattvardsbön. Att den eukaristiska bönen (nattvardsbönen) egentligen är en enda sammanhängande bön skulle kunna tydliggöras genom att dessa moment samlas under en enda rubrik – Nattvardsbönen – med tre underrubriker. Så skedde t.ex. i handboksförslaget från år 2000. På samma sätt skulle det vara en fördel om de tre momenten Brödsbrytelse, Fridshälsning, O Guds Lamm fördes samman under en rubrik. Liksom om Bönen efter kommunionen fördes in under rubriken Kommunionen.

Fortsätt läsa ”Ny kyrkohandbok, 3. Måltiden och mässans sändning”

Firandet av vardagsmässa

Henrik Glamsjö, Mikael Isacson och Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2008, s. 745-748.

Redaktionskommitteèn för arbetet med utgivandet av aKF:s nya missale, Mikael Löwegren, Mikael Isacson och Henrik Glamsjö, lämnar här förslag på hur vardagsmässan – det som tidigare kallades veckomässän – kan gestaltas på ett liturgiskt fullödigt sätt och ger förslag till läsningar vid firandet av sammanlagd 34 vardagsmässor under kyrkoårets ”gröna” perioder.

Inledning

Många församlingar har upptäckt rikedomen i att fira mässa en eller flera gånger under veckan. Mässan på vardagarna – här kallad vardagsmässa och inte veckomässa – är inte en ersättning för söndagens mässa utan ett komplement, som öppnar flera möjligheter. Det är ett tillfälle för dem som av olika skäl har svårt att delta i söndagens mässa att fira eukaristins måltid. Det ger även en möjlighet att fokusera en särskild dimension av bönen inför Gud, t.ex. att mässan präglas av stor stillhet, av mycket lovsång eller av de sjukas smörjelse. Stundtals är mässan i veckan avpassad för en speciell kategori, även om den alltid måste vara öppen för alla som vill delta. Det kan röra sig en ungdomsgrupp som avslutar sin kväll i kyrkan eller prästen som kommer till sjukhemmet. Vardagsmässan är också en plats där helgonens dagar kan ihågkommas.

Fortsätt läsa ”Firandet av vardagsmässa”

Mässans samling och sändning i det nya missalet

H. Glamsjö, M. Isacson & M. Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2008, s. 713-716.

Redaktionskommittén för arbetet med utgivandet av aKF:s nya missale, Henrik Glamsjö, Mikael Isacson och Mikael Löwegren, diskuterar här mässan inledning och avslutning i anledning av utgivandet av detta nya missale. En artikel med allmänna överväganden och vägval i missalet publicerades i SPT 22/2008.

De viktigaste momenten i en kristen gudstjänst är läsningen av Guds ord och firandet av Herrens måltid. Med en inledning och en avslutning får vi den fyrfaldiga struktur för mässans firande som format kyrkans gudstjänst genom århundradena, även i Svenska kyrkan. För att bättre fånga funktionen med mässans inledning och avslutning har vi valt att i anslutning till nyare internationell praxis ge dessa avdelningar namnet »samling» respektive »sändning».

Fortsätt läsa ”Mässans samling och sändning i det nya missalet”

Överväganden och vägval i aKF:s nya missale

Henrik Glamsjö, Mikael Isacson och Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2008, s. 669-675.

Redaktionskommitteèn för arbetet med utgivandet av aKF:s nya missale, Mikael Löwegren, Mikael Isacson och Henrik Glamsjö, redogör här för principer och överväganden vid utarbetandet av aKF:s nya missale som utkommer till första söndagen i advent 2008 på Artos förlag.

 

arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse har alltsedan grundandet arbetat för att konkret förnya gudstjänstlivet i Svenska kyrkan. Inte minst har detta skett genom utgivning av olika typer av liturgiskt material. Redan vid första styrelsemötet för den nybildade arbetsgemenskapen 1959 gavs i uppdrag åt Eric Segelberg, Harald Andersson och Per Janzon (sedermera Beskow) att utarbeta riktlinjer för ett rikare liturgisk gudstjänstliv inom ramen för 1942 års kyrkohandbok. Därefter har flera gudsjänstböcker publicerats på aKF:s initiativ. Senast i raden var Tidegärden. Kyrkans dagliga bön som utkom 1995 och som snabbt sålde slut på förstaupplagans 5 000 exemplar. Stor spridning har också det Missale som 1988 gavs ut med Christer Pahlmblad som redaktör (ofta kallat Noterias missale efter förlagsnamnet). När Svenska kyrkan 2002 fick en ny evangeliebok föranledde det aKF:s styrelse att tillsätta en kommitté att arbeta fram en efterföljare till detta missale. Arbete är nu slutfört, och i den här artikeln vill vi redogöra något för bakgrunden till det nya missale som utkommer till Första söndagen i advent, vad det innehåller och de överväganden som ligger bakom.

Fortsätt läsa ”Överväganden och vägval i aKF:s nya missale”