Att välja bibelord för griftetal

Hur väljer en präst bibelord för ett griftetal? Principerna kan vara många: att utgå från den gångna söndagens texter, att växla mellan några bibelord, att välja en vers som särskilt anknyter till den avlidne. Eller så kan man kombinera dessa över tid. Hur valde präster bibelord förr? Andreas Berglin ger oss en inblick från 1700-talets […]

Att välja bibelord för griftetal Läs mer »

Recension av Why We Sing. Essays in Honour of Anders Ekenberg’s 75th birthday.

Why We Sing. Music, Word, and Liturgy in Early Christianity. Essays in Honour of Anders Ekenberg’s 75th Birthday. Carl Johan Berglund, Barbara Crostini & James A. Kelhoffer (red.). Brill 2022, 612 s. Anders Ekenberg (f. 1946) är en polyhistor. Många tidigare studenter vid Uppsala universitet och Newmaninstitutet har mött honom som lärare i Nya testamentet

Recension av Why We Sing. Essays in Honour of Anders Ekenberg’s 75th birthday. Läs mer »

Huvudgudstjänst. Ett instrumentellt eller innehållsligt begrepp?

Uppsats i Kyrkorätt, framlagd vid Fjellstedtska skolan/Johannelunds teologiska högskola i mars 2023. Uppsatsen som PDF. Huvudgudstjänst är ett centralt begrepp i den kyrkorättsliga regleringen av Svenska kyrkans gudstjänstfirande. Ändå har termen inte någon entydig definition.[1] Och termen tycks användas på olika sätt i kyrkoordningen och i kyrkohandboken. Avsikten här är: I nu gällande kyrkoordning (2023)

Huvudgudstjänst. Ett instrumentellt eller innehållsligt begrepp? Läs mer »

Grund och gränser för nattvardsfirandet i Svenska kyrkan

Sammanfattning i PDF-format. ”Gör detta till min åminnelse” ”Gör detta till min åminnelse” (1 Kor 11:24, 25; Luk 22:19). Jesu uppmaning till lärjungarna är grunden till nattvardsfirandet, inte bara för Svenska kyrkan utan för alla kyrkor. I Nya testamentet finns fyra skildringar av nattvardens instiftande (Matt 26:20–29; Mark 14:17–25; Luk 2:14–23; 1 Kor 11:23–25). Redan

Grund och gränser för nattvardsfirandet i Svenska kyrkan Läs mer »

Enhetens tecken: Att gestalta mässan i Svenska kyrkan idag

Eukaristin är hela kyrkans gudstjänst. Den lokalt firade mässan skall – såväl i sin struktur som i enskilda delar – svara mot liturgins innersta väsen, anknyta till den stora kyrkliga liturgitraditionen och ge uttryck för allmännelig/katolsk och apostolisk tro. Följande fyra punkter är en vägledning till ett firande av mässan enligt Svenska kyrkans handbok såsom

Enhetens tecken: Att gestalta mässan i Svenska kyrkan idag Läs mer »

Sakramentsförvaltning och sakramentsfromhet i Svenska kyrkan

Lärjungarnas enhet står tydligt i centrum för Jesus när han instiftar eukaristin. I den natt han blir förråd vädjar han inte bara för skaran i den Övre salen utan för ”alla som genom deras ord tror på mig” – det vill säga kyrkan. När han ger apostlarna den nya påskmåltiden till hans åminnelse, ber han

Sakramentsförvaltning och sakramentsfromhet i Svenska kyrkan Läs mer »

Högmässan är kyrkolivets centrum. Att leva med en sakramental grundsyn under pandemin

När jag sitter i prästgårdens arbetsrum och lägger sista handen vid denna artikel kommer beskedet från regeringen att de sista restriktionerna för allmänna sammankomster med anledning av Coronautbrottet kommer att lyftas den 29 september. Naturligtvis är det en stor glädje och lättnad men det kommer knappast att vara som att vrida på en strömbrytare och

Högmässan är kyrkolivets centrum. Att leva med en sakramental grundsyn under pandemin Läs mer »

Förlängd kommunion – en rimlig nödlösning

Mikael Isacson och Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk Pastoraltidskrift 2021, s. 238-241. Under coronapandemin har gudstjänstlivet omgestaltats. Nyetablerad praxis som för två år sedan skulle avfärdats som orimlig och eventuellt lett till att domkapitlet inlett ett tillsyningsärende har blivit utbrett. Ett bruk som sett dagens ljus är ”förlängd kommunion”. Alltså en möjlighet för dem som

Förlängd kommunion – en rimlig nödlösning Läs mer »

Rulla till toppen