Prästen som liturg

Mikael Isacson. Publicerad i Svensk Pastoraltidskrift 2016, s. 552-559. Bearbetning av föredrag hållet för Societas Sanctae Trinitatis maj 2016.

Inte alla är lysande stjärnor på den liturgiska himlen, men alla måste behärska det grundläggande hantverket. Att vara liturg är i mångt och mycket ett hantverk som går att lära sig. Inte minst om man har goda lärare eller förebilder. Här följer några reflektioner kring prästens uppdrag som liturg, både kring dess yttre och inre sidor. Den som önskar mer detaljerade synpunkter kring utformningen av enskilda moment, hänvisas till introduktionen i Missale (Artos 2008) som även finns på liturgi.se.

Fortsätt läsa Prästen som liturg

Flera tjänstgörande i mässan – ånyo

Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk Pastoraltidskrift 2016, s. 564-565.

Det finns en oklarhet i de förslag som Jakob Tronêt ger i sin annars utmärkta artikel ”Flera tjänstgörande i mässan” (SPT 12/2016). Mot slutet beskriver han om den variant som innebär att assisterande präster och diakoner träder fram för sina specifika uppgifter. Tronêt skriver då:

Fortsätt läsa Flera tjänstgörande i mässan – ånyo

Vad händer nu? Kyrkohandboken och remissen

Mikael Isacson och Mikael Löwegren. Publicerad i Kyrkans tidning den 1 september 2016.

Vad visade egentligen remissen om handboksförslaget? Sedan i början av sommaren har samtliga remissvar legat ute på nätet (kyrkligdokumentation.nu). Var och en kan själv läsa och göra sig en bild. Men det är ett gigantiskt material att ta sig igenom.

Intressantast är kanske svaren på fritextsfrågorna, inte minst den sista frågan i enkäten. Där finns ytterligare synpunkter på enskilda saker och längre resonemang kring övergripande frågeställningar. De är intressanta eftersom de utgör fria synpunkter istället för svar på någon annans frågor.

Några tendenser är påfallande. Många menar att remisstiden varit för kort. Remissen skickades ut i januari och svar skulle vara inne redan i mitten av maj. Synpunkten finns både hos de som i huvudsak menar att handboksförslaget är bra och de som menar att det är dåligt, liksom både hos de som har prövat 2012 års material och de som inte har gjort det. Till exempel skriver Sävare församling att ”hela remissarbetet har varit alldeles för hårt forcerat. … Sävare församling anser att detta remissförfarande inte uppfyller rimliga krav på möjlighet att pröva, diskutera och känna efter. Vi kan heller inte förstå varför det har varit så bråttom. Gudstjänstförnyelse måste få ta tid!”

Fortsätt läsa Vad händer nu? Kyrkohandboken och remissen

Handboken: Vill Svenska kyrkan vara en allmännelig kyrka?

Mikael Isacson och Mikael Löwegren. Publicerad i Kyrkans tidnings webbupplaga 2 juni 2016. Därefter även återgiven i Svensk Pastoraltidskrift 2016, s. 428-429, då med sin ursprungliga rubrik: ”Kyrkohandboken — en katolsk liturgi för en katolsk kyrka?”.

Den pågående handboksdebatten är närmast oöverskådlig. Flera viktiga parallella frågor diskuteras samtidigt och sidoskotten är många. Vad är egentligen kärnan i denna debatt? Maria Eckerdals nyligen framlagda doktorsavhandling visar vad handboksstriden i grunden gäller.

Fortsätt läsa Handboken: Vill Svenska kyrkan vara en allmännelig kyrka?

Handboken: Alla översättningar lämpar sig inte i liturgin

Mikael Isacson. Kyrkans Tidnings webbupplaga 27 maj 2016.

Ärkebiskopen har svarat på Svenska Akademiens remissvar på förslaget till ny kyrkohandbok. I hennes svar – inte minst i resonemanget hur välsignelsen ska formuleras – kan man få intrycket, att det är nödvändigt att förslaget följer de ordalydelser som finns i Bibel 2000 och att det är bibelkommissionen som bestämt hur delar av förslaget ska vara. Så är inte fallet, vilket också tydligt framgår i handboksförslaget.

Fortsätt läsa Handboken: Alla översättningar lämpar sig inte i liturgin

Tredje gången gillt? III Kyrkohandboksförslaget 2016 (3/3)

Mikael Isacson & Mikael Löwegren. Publicerad i SPT 2016.
Här finns en PDF-fil med alla tre artiklarna.

Kyrkohandböcker är försiktiga till sin natur. De går knappast i bräschen för en utveckling utan legitimerar snarare rådande praxis. Mot den bakgrunden måste handboksförslaget (HBF 16) läsas. Dess bredd och spretighet säger inte i första hand något om hur framtidens gudstjänst kommer att vara, utan hur Svenska kyrkans gudstjänstliv ser ut i dag. Med den utgångspunkten vill vi i denna avslutande artikel kring handboksförslaget ta upp vissa övergripande frågeställningar.

Fortsätt läsa Tredje gången gillt? III Kyrkohandboksförslaget 2016 (3/3)

Svenska kyrkan sågar av grenen de sitter på

Mikael Isacson & Mikael Löwegren. Publicerad i Dagen 25 april 2016.

Den kristna bekännelsen bryts sedan några decennier ner ”inifrån Svenska kyrkan själv”, skrev prästen Bo Brander (Dagen 5 april).

Tendenserna är desamma bland protestantiska kyrkor i västvärlden. Brander ser ett paradigmskifte som innebär att personen och namnet Jesus bleknar bort och ersätts av det mer allmänna ”Gud”.

Samma tendenser är tydliga i det förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan, som just nu är ute på remiss. Påfallande ofta används där det mer opersonliga ”Gud” för att undvika ett ”han” eller ”Herre”.

Fortsätt läsa Svenska kyrkan sågar av grenen de sitter på

Tredje gången gillt? II Kyrkohandboksförslaget – Måltiden (2/3)

Mikael Isacson & Mikael Löwegren. Publicerad i SPT 2016.
Här finns en PDF-fil med alla tre artiklarna.

Måltiden

Liturgireformer i många olika samfund under andra hälften av 1900-talet låter måltidsdelen av mässan formas efter skeendet i instiftelseorden: Jesus tog, tackade, bröt och gav. Denna tankegång finns också i HB 86 och i handboksförslaget. På några punkter skulle det kunna uttryckas tydligare: ”Tackade” motsvaras såväl i gällande handbok som i HBF 16 av tre moment: Lovsägelsen, Helig/Sanctus och Nattvardsbön. Att den eukaristiska bönen (nattvardsbönen) är en enda sammanhängande bön skulle kunna tydliggöras dels genom att låta Lovsägelsen och Helig/Sanctus vara obligatoriska moment i alla mässor, dels genom att dessa moment samlades under en enda rubrik – Nattvardsbönen – med tre underrubriker. Så skedde t.ex. i HBF 00. Det skulle även vara en fördel om de tre momenten Brödsbrytelse, Fridshälsning och O Guds Lamm (”Bröt”) fördes samman under en rubrik, lämpligen benämnd Brödsbrytelse och fridshälsning, samt om Bönen efter kommunionen fördes in under rubriken Kommunionen (”Gav”).

Fortsätt läsa Tredje gången gillt? II Kyrkohandboksförslaget – Måltiden (2/3)

Tredje gången gillt? Kyrkohandboksförslaget 2016 (1/3)

Mikael Isacson & Mikael Löwegren. Publicerad i SPT 2016.
Här finns en PDF-fil med alla tre artiklarna.

”Tredje gången gillt!” skulle kunna vara slogan för det senaste handboksförslaget, som nu är ute på remiss. Ett första förslag kom 2000 (HBF 00); det sågades av remissinstanserna. Ett andra kom 2012 (HBF 12). Och det vi nu ser – HBF 16 – är en revision av HBF 12.

I två artiklar belyser vi förslaget i detalj vad gäller ordningen för högmässa, mässa och gudstjänst. I en tredje artikel berör vi mer övergripande frågor som handboksförslaget för med sig. Det är oundvikligt att vi på vissa punkter upprepar oss från vad vi tidigare har skrivit (SPT 2012, nr 22–25). För den som arbetar med remissvar rekommenderas också Christer Pahlmblads Mässa för enhetens skull.

Fortsätt läsa Tredje gången gillt? Kyrkohandboksförslaget 2016 (1/3)

Regler och pastorala undantag i nattvardsfirandet

Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2015, s. 525-527.

I en tidigare artikel har jag argumenterat för ett ecklesiologiskt och bibliskt helhetsperspektiv på brödet och vinet i Herrens måltid (SPT xx/2015). Det ska kunna kännas igen som samma bröd och vin vart man än kommer för att fira mässan, eftersom vi delar bordsgemenskap med kyrkan över hela världen och Guds folk i alla tider. Men är allt därmed sagt?

I skärningspunkten sakramentalteologi – själavård

Det är ett ofrånkomligt faktum att det fullödiga mönstret med bröd av vete och verkligt vin kan bli problem för vissa medkristna.

Fortsätt läsa Regler och pastorala undantag i nattvardsfirandet

Texter om gudstjänst och liturgi