Tredje gången gillt? III Kyrkohandboksförslaget 2016 (3/3)

Mikael Isacson & Mikael Löwegren. Publicerad i SPT 2016.
Här finns en PDF-fil med alla tre artiklarna.

Kyrkohandböcker är försiktiga till sin natur. De går knappast i bräschen för en utveckling utan legitimerar snarare rådande praxis. Mot den bakgrunden måste handboksförslaget (HBF 16) läsas. Dess bredd och spretighet säger inte i första hand något om hur framtidens gudstjänst kommer att vara, utan hur Svenska kyrkans gudstjänstliv ser ut i dag. Med den utgångspunkten vill vi i denna avslutande artikel kring handboksförslaget ta upp vissa övergripande frågeställningar.

Fortsätt läsa Tredje gången gillt? III Kyrkohandboksförslaget 2016 (3/3)

Svenska kyrkan sågar av grenen de sitter på

Mikael Isacson & Mikael Löwegren. Publicerad i Dagen 25 april 2016.

Den kristna bekännelsen bryts sedan några decennier ner ”inifrån Svenska kyrkan själv”, skrev prästen Bo Brander (Dagen 5 april).

Tendenserna är desamma bland protestantiska kyrkor i västvärlden. Brander ser ett paradigmskifte som innebär att personen och namnet Jesus bleknar bort och ersätts av det mer allmänna ”Gud”.

Samma tendenser är tydliga i det förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan, som just nu är ute på remiss. Påfallande ofta används där det mer opersonliga ”Gud” för att undvika ett ”han” eller ”Herre”.

Fortsätt läsa Svenska kyrkan sågar av grenen de sitter på

Tredje gången gillt? II Kyrkohandboksförslaget – Måltiden (2/3)

Mikael Isacson & Mikael Löwegren. Publicerad i SPT 2016.
Här finns en PDF-fil med alla tre artiklarna.

Måltiden

Liturgireformer i många olika samfund under andra hälften av 1900-talet låter måltidsdelen av mässan formas efter skeendet i instiftelseorden: Jesus tog, tackade, bröt och gav. Denna tankegång finns också i HB 86 och i handboksförslaget. På några punkter skulle det kunna uttryckas tydligare: ”Tackade” motsvaras såväl i gällande handbok som i HBF 16 av tre moment: Lovsägelsen, Helig/Sanctus och Nattvardsbön. Att den eukaristiska bönen (nattvardsbönen) är en enda sammanhängande bön skulle kunna tydliggöras dels genom att låta Lovsägelsen och Helig/Sanctus vara obligatoriska moment i alla mässor, dels genom att dessa moment samlades under en enda rubrik – Nattvardsbönen – med tre underrubriker. Så skedde t.ex. i HBF 00. Det skulle även vara en fördel om de tre momenten Brödsbrytelse, Fridshälsning och O Guds Lamm (”Bröt”) fördes samman under en rubrik, lämpligen benämnd Brödsbrytelse och fridshälsning, samt om Bönen efter kommunionen fördes in under rubriken Kommunionen (”Gav”).

Fortsätt läsa Tredje gången gillt? II Kyrkohandboksförslaget – Måltiden (2/3)

Tredje gången gillt? Kyrkohandboksförslaget 2016 (1/3)

Mikael Isacson & Mikael Löwegren. Publicerad i SPT 2016.
Här finns en PDF-fil med alla tre artiklarna.

”Tredje gången gillt!” skulle kunna vara slogan för det senaste handboksförslaget, som nu är ute på remiss. Ett första förslag kom 2000 (HBF 00); det sågades av remissinstanserna. Ett andra kom 2012 (HBF 12). Och det vi nu ser – HBF 16 – är en revision av HBF 12.

I två artiklar belyser vi förslaget i detalj vad gäller ordningen för högmässa, mässa och gudstjänst. I en tredje artikel berör vi mer övergripande frågor som handboksförslaget för med sig. Det är oundvikligt att vi på vissa punkter upprepar oss från vad vi tidigare har skrivit (SPT 2012, nr 22–25). För den som arbetar med remissvar rekommenderas också Christer Pahlmblads Mässa för enhetens skull.

Fortsätt läsa Tredje gången gillt? Kyrkohandboksförslaget 2016 (1/3)

Regler och pastorala undantag i nattvardsfirandet

Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2015, s. 525-527.

I en tidigare artikel har jag argumenterat för ett ecklesiologiskt och bibliskt helhetsperspektiv på brödet och vinet i Herrens måltid (SPT xx/2015). Det ska kunna kännas igen som samma bröd och vin vart man än kommer för att fira mässan, eftersom vi delar bordsgemenskap med kyrkan över hela världen och Guds folk i alla tider. Men är allt därmed sagt?

I skärningspunkten sakramentalteologi – själavård

Det är ett ofrånkomligt faktum att det fullödiga mönstret med bröd av vete och verkligt vin kan bli problem för vissa medkristna.

Fortsätt läsa Regler och pastorala undantag i nattvardsfirandet

Bröd och vin – en fråga om sammanhang

Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2015, s 493-495.

I fyra principiellt viktiga artiklar har Markus Hagberg i dessa spalter tagit upp frågan om brödet och vinet i Herrens måltid (SPT 11–12/2012, 7–8/2014). Jag vill här närma mig samma område, men ur två något annorlunda perspektiv. Vad händer om vi medvetet skiftar fokus: från ett individuellt mottagande av sakramentet till det gemensamma firandet, och från ett minimalistiskt tänkande till ett maximalistiskt?

Fortsätt läsa Bröd och vin – en fråga om sammanhang

Söndag: gudstjänst i en ny tid (recension)

M. Löwegren. Recension av R. Eriksson, J. Halldorf och Å. Molin (red.), Söndag: gudstjänst i en ny tid. Örebro: Libris 2015. Publicerad i Kyrkans Tidning 2015.

Vi lever i motsägelsefulla tider. Inom Svenska kyrkan har en ny gudstjänstkultur fått fäste som kan påminna om det frikyrkliga mötet. Mässtexterna tillskapas utifrån ett tema man valt; exemplen på ”en nyskriven mässa om…” är legio. Upplösningen av den svenska mässan blir inte minst tydlig i förslaget till ny kyrkohandbok.

Samtidigt finns i en del frikyrkliga led ett sökande mot fastare och mer lödiga gudstjänstformer. Man kan skönja en strävan efter att lägga sig närmare den klassiska mässans olika moment. Det är ur denna rörelse mot en mer allmänkyrklig form som boken Söndag: gudstjänst i en ny tid har fötts.

Fortsätt läsa Söndag: gudstjänst i en ny tid (recension)

Tungt inlägg i handboksdebatten. Om Christer Pahlmblads Mässa för enhetens skull

Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2015, s. 357-360. Anmälan av Christer Pahlmblad, Mässa för enhetens skull: kommentarer och förslag till en reviderad mässordning för Svenska kyrkan (Artos 2014).

Kyrkohandboksförslaget från 2012 ställer frågan på sin spets: finns egentligen Svenska kyrkan längre? Som ett slags koncern med gemensam logga och standardiserade hemsidor, ja – men som andlig gemenskap?

Förslaget innehåller en sådan mängd varianter för mässan att ett gemensamt gudstjänstliv inte längre är möjligt. Vilka moment som skall vara med och hur de utformas skiftar i så hög grad att varje församling kommer att ha sin egen ordning. Skulle förslaget antas, i mer eller mindre bearbetat skick, försvinner ett av de sista gemensamma banden i Svenska kyrkan.

Christer Pahlmblad har med detta som ansatspunkt skrivit Mässa för enhetens skull. Det är en liten skrift, på totalt 89 sidor, men den utgör det i särklass tyngsta inlägget i handboksdebatten hittills. Här finns dels principiella resonemang, dels ett komplett förslag till en reviderad mässordning för Svenska kyrkan. SPT uppmärksammade boken i sin ledare för ett tag sedan (9/2015), men i övrigt har den redan alltför länge inte rönt berättigad uppmärksamhet.

Fortsätt läsa Tungt inlägg i handboksdebatten. Om Christer Pahlmblads Mässa för enhetens skull

”Han tog ett bröd …” En essä om brödet, vinet och mässan

Mikael Löwegren. Publicerad i M. Hagberg (red.), Bortom protestantismen (aKF:s årsbok 2014), s. 131-162.

Aldrig på de tusen år som kristendomen varit etablerad i Sverige har det firats så mycket mässor som idag. Och aldrig har det skett under så skiftande former som idag. Går man till en nattvardsgudstjänst i Svenska kyrkan kan man möta nästan vad som helst. Inte bara musiken och den yttre gestaltningen skiftar från församling till församling, utan även vilka texter som beds och vilka gåvor som bärs fram till altaret.

Utan att det fattats några officiella beslut om det har glutenfritt bröd och det alkoholfritt vin osynligt kommit att ta över, och det ganska snabbt. Frågan om brödet och vinet i Herrens måltid är på en gång en icke-fråga i Svenska kyrkan – och en fråga som väcker mycket känslor där den kommer upp till ytan.

Fortsätt läsa ”Han tog ett bröd …” En essä om brödet, vinet och mässan

Nattvardens vin i BEM-dokumentet

Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2015, s. 276.

Senaste numret av Evangelium – nättidskriften för svenskkyrklig idé, kultur och kritik – har tema ”Blodet”. Flera artiklar handlar om nattvardens bröd och vin ur olika synvinklar. I sin essä ”Kristi blod förenas med vårt blod” försvarar docenten Ninna Edgardh druvjuicens plats i mässan.

Utgångspunkten är att alkoholister, barn och unga skall undvika alkohol. För att ge legitimitet åt praxis med s.k. alkoholfritt vin åberopar Edgardh det så kallade BEM-dokumentet, Kyrkornas Världsråds stora konsensusdokument Dop – Nattvard – Ämbete från 1982. Hon skriver då: ”Där erkänns att kyrkor har olika traditioner kring de element som brukas i nattvarden.”

Det är ett påstående som förtjänar att kompliceras något. Vad som faktiskt står i det aktuella avsnittet i BEM är:

Fortsätt läsa Nattvardens vin i BEM-dokumentet

Texter om gudstjänst och liturgi