Om förslaget till ”En liten bönbok” (recension)

Mikael Isacson. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2005, s. 42-45.

För knappt fem år sedan sändes ett förslag på Hjärtats samtal. En liten bönbok ut på remiss tillsammans med förslag till kyrkohandbok och evangeliebok. Kritiken var på vissa punkter mycket skarp. Bland mycket annat kritiserades det s.k. inklusiva språket, att det kristologiska perspektivet var svagt, att bönerna var pratiga, att många böner blev alltför privata och individualistiska och inte avsedda för kyrkans gemensamma bön.

En ny version av En liten bönbok har nu sänts ut på remiss. Det ska sägas till kommitténs heder att de lyckats betydligt bättre än sina företrädare. Språket i flertalet böner är stringent och torde fungera i såväl en enskild andakt som i en offentlig gudstjänst.

Fortsätt läsa Om förslaget till ”En liten bönbok” (recension)

Om psaltaren i gudstjänsten – ett brev till min prost

Mikael Isacson. Publicerad i Svensk Pastoraltidskrift 2004, s. 627–628

Käre Lennart! På ett kontraktskonvent för en tid sedan uttryckte Du Din stora glädje över att det i evangelieboken finns en psaltarpsalm för varje söndag. Tillåt mig att stämma in i Din glädje och ge evangeliebokskommittén all heder för detta nytillskott. Vid konventet sa Du också att ni i Din församling inte riktigt visste vad ni skulle använda psaltarpsalmen till. Jag vill därför skriva till dig och ge mitt svar.

Fortsätt läsa Om psaltaren i gudstjänsten – ett brev till min prost

Gloria

Mikael Isacson. Publicerat i Ecclesia 2001, s. 35-38.

Julen är sedan länge förbi. Eller kanske ska man säga: Det är (alltför) långt kvar till firandet av Kristi födelse. För den sanne julälskaren finns dock – mitt i sommaren – ett hopp. En påminnelse om att varje söndag inte bara är en påskdag i miniatyr, utan också en juldag och ett firande av inkarnationens mysterium. Den natt då Kristus föddes, hörde herdarna änglarna sjunga: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.” (Luk. 2:14; Bibel 2000) Fortsätt läsa Gloria

Liturgisk färg på fastlagssöndagen

M. Isacson. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2000, s. 192.

Det är med intresse jag varje år läser SPT:s rekommendationer för liturgisk färg för Septuagesima, Sexagesima och Fastlagssöndagen. Rekommendationerna har växlat något. Sommliga år har angetts endast blå/-violett, andra år grön eller blå/violett.

Normalt brukar dock samma färg(er) rekommenderas för de tre söndagarna, men så inte i år. Nu anges blå/violett för Septuagesima och Sexageisam, men för Fastlagssöndagen ”Grön, ev. blå/violett”. Det vore givande om en förklaring kunde ges varför just Fastlagssöndagen ska ha grön färg, om inte de andra söndagarna i Förfastan har det.

Texter om gudstjänst och liturgi