Texter

En rikedom av nattvardsmotiv. En kort replik till Jonas Nilsson

H. Glamsjö, M. Isacson & M. Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2007, s. 215.

Det gläder oss att ett samtal nu kommit igång om mässans teologi och praxis. I ett inlägg i SPT 7/2007 skriver Jonas Nilsson skriver att ”i 13 av kyrkohandbokens 14 postkommunionsböner förs tacksägelsetanken uttryckligen fram. I Noterias missale och ännu revisionskommitténs arbete är förhållandet 11 av 75. När bönerna över gåvorna så ensidigt lyfter fram en bön om att Gud ville använda våra offer i mässan, och därpå sammanfattar förståelsen primärt i böner om att denna handling någon gång ska bära frukt undergrävs västkyrklig reformatorisk insikt i att Guds frälsning gäller här och nu, emottaget i sakramentet.”

Fortsätt läsa ”En rikedom av nattvardsmotiv. En kort replik till Jonas Nilsson”

Åminnelsen i mässan – en replik till Johan Herbertsson

Henrik Glamsjö, Mikael Isacson och Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2007, s. 114-115.

Johan Herbertsson har i SPT 3/2007 kommit med några synpunkter på den artikel där vi – som en replik till Bengt Hägglund – diskuterar relationen mellan Kristi offer på Golgata och mässan som offer.

Fortsätt läsa ”Åminnelsen i mässan – en replik till Johan Herbertsson”

Ytterligare om begreppet offer i liturgin

Henrik Glamsjö, Mikael Isacson och Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2006, s. 750-751.

Professor Bengt Hägglund skriver i SPT 22/2006 kring om och hur man kan – eller inte kan – använda begreppet ”offer” i samband med nattvarden. Artikeln är skriven med anledning av det preliminära material som kontinuerligt publicerats i SPT från aKF:s revision av det s.k. Noterias missale. Ett samtal mellan Hägglund och oss som har uppdraget att revidera missalet har också förts kring denna fråga.

Vi gläder oss över att Bengt Hägglund hörsammat vår inbjudan att komma med synpunkter på vårt material. Hans frågor är naturligtvis viktiga och vi vill här ge ett svar på dem, utan att i gå i svaromål i enskilda detaljer.

Fortsätt läsa ”Ytterligare om begreppet offer i liturgin”

Den homiletiska sidans Ingresser kyrkoåret 2006

Henrik Glamsjö, Mikael Isacson och Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2007, s. 671-675.

Arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse reviderar f.n. sitt missale (”Noterias missale”). Texter och böner för de enskilda söndagarna har i ett första skede reviderats och kompletterats.  Under det kommande kyrkoåret kommer detta material att publiceras och kommenteras i SPT. En tredje serie kollektböner har bl.a. utarbetats liksom böner över gåvorna för varje söndag. Revisionskommittén kommenterar här hur materialet kan användas och redogör för sina  ställningstagande – inte minst när det gäller evangeliebokens kollektböner. Arbetet finansieras delvis genom bidrag från Eric Segelbergs fond för liturigivetenskaplig forskning.

Fortsätt läsa ”Den homiletiska sidans Ingresser kyrkoåret 2006”

Om ”Mänsklig gudstjänst” (recension)

M. Löwegren, Recension av Martin Modéus, Mänsklig gudstjänst. Om gudstjänsten som relation och rit. Stockholm: Verbum 2005. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2005, s. 668-670.

”Hur får vi rum att vara människor i gudstjänsten, och hur ska vi göra för att gudstjänsten skall bli mänsklig?” är frågan som ligger i botten på Martin Modéus prästmötesavhandling för Stockholms stift, Mänsklig gudstjänst. Om gudstjänsten som relation och rit. Modéus är prästvigd för Växjö stift – jag minns honom själv från mina år i Kyrkans Ungdom – men arbetar sedan ganska många år i Stockholm, på senare tid som stiftsadjunkt för gudstjänstutveckling.

Fortsätt läsa ”Om ”Mänsklig gudstjänst” (recension)”

Om förslaget till ”En liten bönbok” (recension)

Mikael Isacson. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2005, s. 42-45.

För knappt fem år sedan sändes ett förslag på Hjärtats samtal. En liten bönbok ut på remiss tillsammans med förslag till kyrkohandbok och evangeliebok. Kritiken var på vissa punkter mycket skarp. Bland mycket annat kritiserades det s.k. inklusiva språket, att det kristologiska perspektivet var svagt, att bönerna var pratiga, att många böner blev alltför privata och individualistiska och inte avsedda för kyrkans gemensamma bön.

En ny version av En liten bönbok har nu sänts ut på remiss. Det ska sägas till kommitténs heder att de lyckats betydligt bättre än sina företrädare. Språket i flertalet böner är stringent och torde fungera i såväl en enskild andakt som i en offentlig gudstjänst.

Fortsätt läsa ”Om förslaget till ”En liten bönbok” (recension)”

Om psaltaren i gudstjänsten – ett brev till min prost

Mikael Isacson. Publicerad i Svensk Pastoraltidskrift 2004, s. 627–628

Käre Lennart! På ett kontraktskonvent för en tid sedan uttryckte Du Din stora glädje över att det i evangelieboken finns en psaltarpsalm för varje söndag. Tillåt mig att stämma in i Din glädje och ge evangeliebokskommittén all heder för detta nytillskott. Vid konventet sa Du också att ni i Din församling inte riktigt visste vad ni skulle använda psaltarpsalmen till. Jag vill därför skriva till dig och ge mitt svar.

Fortsätt läsa ”Om psaltaren i gudstjänsten – ett brev till min prost”

Gloria

Mikael Isacson. Publicerat i Ecclesia 2001, s. 35-38.

Julen är sedan länge förbi. Eller kanske ska man säga: Det är (alltför) långt kvar till firandet av Kristi födelse. För den sanne julälskaren finns dock – mitt i sommaren – ett hopp. En påminnelse om att varje söndag inte bara är en påskdag i miniatyr, utan också en juldag och ett firande av inkarnationens mysterium. Den natt då Kristus föddes, hörde herdarna änglarna sjunga: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.” (Luk. 2:14; Bibel 2000) Fortsätt läsa ”Gloria”

Liturgisk färg på fastlagssöndagen

M. Isacson. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2000, s. 192.

Det är med intresse jag varje år läser SPT:s rekommendationer för liturgisk färg för Septuagesima, Sexagesima och Fastlagssöndagen. Rekommendationerna har växlat något. Sommliga år har angetts endast blå/-violett, andra år grön eller blå/violett.

Normalt brukar dock samma färg(er) rekommenderas för de tre söndagarna, men så inte i år. Nu anges blå/violett för Septuagesima och Sexageisam, men för Fastlagssöndagen ”Grön, ev. blå/violett”. Det vore givande om en förklaring kunde ges varför just Fastlagssöndagen ska ha grön färg, om inte de andra söndagarna i Förfastan har det.