Handboken: Alla översättningar lämpar sig inte i liturgin

Mikael Isacson. Kyrkans Tidnings webbupplaga 27 maj 2016.

Ärkebiskopen har svarat på Svenska Akademiens remissvar på förslaget till ny kyrkohandbok. I hennes svar – inte minst i resonemanget hur välsignelsen ska formuleras – kan man få intrycket, att det är nödvändigt att förslaget följer de ordalydelser som finns i Bibel 2000 och att det är bibelkommissionen som bestämt hur delar av förslaget ska vara. Så är inte fallet, vilket också tydligt framgår i handboksförslaget.

Fortsätt läsa ”Handboken: Alla översättningar lämpar sig inte i liturgin”

Tredje gången gillt? III Kyrkohandboksförslaget 2016 (3/3)

Mikael Isacson & Mikael Löwegren. Publicerad i SPT 2016.
Här finns en PDF-fil med alla tre artiklarna.

Kyrkohandböcker är försiktiga till sin natur. De går knappast i bräschen för en utveckling utan legitimerar snarare rådande praxis. Mot den bakgrunden måste handboksförslaget (HBF 16) läsas. Dess bredd och spretighet säger inte i första hand något om hur framtidens gudstjänst kommer att vara, utan hur Svenska kyrkans gudstjänstliv ser ut i dag. Med den utgångspunkten vill vi i denna avslutande artikel kring handboksförslaget ta upp vissa övergripande frågeställningar.

Fortsätt läsa ”Tredje gången gillt? III Kyrkohandboksförslaget 2016 (3/3)”

Refektioner över nattvardsbönerna i HBF 2012

Mikael Isacson. Föredrag för präster och kyrkomusiker i Göta Älvdalens kontrakt, Göteborgs stift den 7 mars 2013.

1. Uppgift

Avsikten här är att ge några teologiska, liturgiska och språkliga reflektioner utifrån en närläsning av nattvardsbönerna i handboksförslaget 2012. Min utgångspunkt är dels såsom nytestamentlig exeget med vana att dissekera texter i detalj, dels såsom kyrkoherde i ett pastorat med stor mässfrekvens.

En nattvardstext för mig måste därför vara en text som uttrycker en klar teologi, fungerar i ett liturgiskt sammanhang och är formulerad på ett stilistiskt gott sätt, som tål att upprepas vecka efter vecka.

Fortsätt läsa ”Refektioner över nattvardsbönerna i HBF 2012”

Bibelläsningar för vardagsmässan

Mikael Isacson. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2012, s. 114-115.

I det Missale som gavs ut på Artos förlag 2008 finns bland mycket annat förslag på bibelläsningar för vardagsmässan. Dessa har nu redigerats i en volym, likt en evangeliebok, med titeln Lektionarium (Artos). Boken ger möjlighet att under veckans mässor följa kyrkoåret och samtidigt utlägga och reflektera över ett större urval av texter än de som finns medtagna i Den svenska evangelieboken.

Evangelieboken ger anvisningar vilka bibeltexter som ska läsas på söndagar. Någon motsvarande reglering finns inte för vardagens mässa. I många fall väljs nog bibeltexterna från föregående söndag. Det ger möjlighet att följa kyrkoåret, men har nackdelen att bibeltexter som inte kunnat medtas i EB blir olästa och inte utlagda. I värsta fall läses endast ett kort bibelord som får fungera som utgångspunkt för beredelseordet.

Fortsätt läsa ”Bibelläsningar för vardagsmässan”

Firandet av vardagsmässa

Henrik Glamsjö, Mikael Isacson och Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2008, s. 745-748.

Redaktionskommitteèn för arbetet med utgivandet av aKF:s nya missale, Mikael Löwegren, Mikael Isacson och Henrik Glamsjö, lämnar här förslag på hur vardagsmässan – det som tidigare kallades veckomässän – kan gestaltas på ett liturgiskt fullödigt sätt och ger förslag till läsningar vid firandet av sammanlagd 34 vardagsmässor under kyrkoårets ”gröna” perioder.

Inledning

Många församlingar har upptäckt rikedomen i att fira mässa en eller flera gånger under veckan. Mässan på vardagarna – här kallad vardagsmässa och inte veckomässa – är inte en ersättning för söndagens mässa utan ett komplement, som öppnar flera möjligheter. Det är ett tillfälle för dem som av olika skäl har svårt att delta i söndagens mässa att fira eukaristins måltid. Det ger även en möjlighet att fokusera en särskild dimension av bönen inför Gud, t.ex. att mässan präglas av stor stillhet, av mycket lovsång eller av de sjukas smörjelse. Stundtals är mässan i veckan avpassad för en speciell kategori, även om den alltid måste vara öppen för alla som vill delta. Det kan röra sig en ungdomsgrupp som avslutar sin kväll i kyrkan eller prästen som kommer till sjukhemmet. Vardagsmässan är också en plats där helgonens dagar kan ihågkommas.

Fortsätt läsa ”Firandet av vardagsmässa”

Överväganden och vägval i aKF:s nya missale

Henrik Glamsjö, Mikael Isacson och Mikael Löwegren. Publicerad i Svensk pastoraltidskrift 2008, s. 669-675.

Redaktionskommitteèn för arbetet med utgivandet av aKF:s nya missale, Mikael Löwegren, Mikael Isacson och Henrik Glamsjö, redogör här för principer och överväganden vid utarbetandet av aKF:s nya missale som utkommer till första söndagen i advent 2008 på Artos förlag.

 

arbetsgemenskapen Kyrklig Förnyelse har alltsedan grundandet arbetat för att konkret förnya gudstjänstlivet i Svenska kyrkan. Inte minst har detta skett genom utgivning av olika typer av liturgiskt material. Redan vid första styrelsemötet för den nybildade arbetsgemenskapen 1959 gavs i uppdrag åt Eric Segelberg, Harald Andersson och Per Janzon (sedermera Beskow) att utarbeta riktlinjer för ett rikare liturgisk gudstjänstliv inom ramen för 1942 års kyrkohandbok. Därefter har flera gudsjänstböcker publicerats på aKF:s initiativ. Senast i raden var Tidegärden. Kyrkans dagliga bön som utkom 1995 och som snabbt sålde slut på förstaupplagans 5 000 exemplar. Stor spridning har också det Missale som 1988 gavs ut med Christer Pahlmblad som redaktör (ofta kallat Noterias missale efter förlagsnamnet). När Svenska kyrkan 2002 fick en ny evangeliebok föranledde det aKF:s styrelse att tillsätta en kommitté att arbeta fram en efterföljare till detta missale. Arbete är nu slutfört, och i den här artikeln vill vi redogöra något för bakgrunden till det nya missale som utkommer till Första söndagen i advent, vad det innehåller och de överväganden som ligger bakom.

Fortsätt läsa ”Överväganden och vägval i aKF:s nya missale”