Kategori: Liturgihistoria

Mikael Isacson. Publicerad i M. Hagberg (red.), ”En enda, helig, katolsk och apostolisk kyrka.” Texter om kyrkan, aKF:s kallelse, vision och arbete (aKF:s årsbok 2009), Skellefteå: Artos och Norma bokförlag 2010, s. 101-107. Ursprungligen ett föredrag hållet på aKF:s kyrkodagar i Uppsala, 29 augusti 2009.

Gunnar Rosendal (1897–1988) publicerar 1935 sin programförklaring Kyrklig förnyelse – som 24 år senare ger aKF dess namn. Han presenterar där fyra drag i den kyrkliga förnyelse: det bekännelsetrogna, sakramentala, hierarkiska och liturgiska. I det sakramentala draget argumenterar han bl.a. för ett tätare och fördjupat nattvardsfirande och i det liturgiska lyfter han bl.a. fram det allmänna prästadömet och behovet av regelbunden bön, gärna i tidegärdens form. Även om de fyra dragen var tänkta som en helhet är det utan tvekan det sakramentala och liturgiska som fått störst genomslagskraft. Att det blivit så har kanske åtminstone två förklaringar: det var möjligt för den enskilde prästen att själv driva detta i den egna församlingen och det var en del av en internationell rörelse som t.ex. fick genomslag i Andra Vatikankonciliet och därmed också i många andra kyrkor.

Fortsätt läsa ”Den liturgiska förnyelsen”