Gudstjänst i Svenska kyrkan

Mikael Löwegren. Publicerad i Stina Fallberg Sundmark (red.) Kristen gudstjänst – en introduktion, Artos 2018, s. 103-135 .

Svenska kyrkans gudstjänstliv kännetecknas idag av stor pluralitet. Vilken typ av gudstjänst det är man firar, hur den gestaltas och vilken musik man använder skiftar i hög grad från församling till församling. Utvecklingen har de senaste decennierna huvudsakligen gått mot att varje lokal gemenskap formar sin egen liturgi. Det är en radikalt annorlunda situation jämfört med för några generationer sedan, då gudstjänsten var hårt reglerad också i detaljer.

Inte bara på liturgins område har Svenska kyrkan gått från en enhetskultur till dagens mångkulturella verklighet. Med början vid mitten av 1800-talet började det gamla enhetssamhället successivt att upplösas. Den principiella skilsmässan mellan kyrka och stat år 2000 markerade slutpunkten för en tusenårig historia av stor religiös enhetlighet. Ett synbart tecken på denna förändrade ställning är att då nya gudstjänstordningar antogs 2017 fick de namnet Kyrkohandbok för Svenska kyrkan; det tidigare Den svenska kyrkohandboken osynliggjorde de andra samfunden i Sverige.

Med kristendomens genomslag 900–1000 gjordes det som senare skulle bli riket Sverige till en del av den västliga katolska kyrkans internationella gemenskap. Dess latinska rit hade då sedan länge funnit sin utformning, och detta medeltid arv utgör ännu en bas för Svenska kyrkans gudstjänst. Reformationstidens strävanden från och med tidigt 1500-tal ställde Svenska kyrkan i en luthersk tradition, med reformer också av gudstjänstlivet. Den tidiga evangeliska gudstjänsten kan kallas för en försiktig omgestaltning av den ärvda mässan och dess bruk. Med tiden följde mer radikala omformningar.

I denna brytning mellan arvet och förändringarna uppstår Svenska kyrkan sådan hon framträder: en samtidigt evangelisk och katolsk kyrka. Vilken av dessa strömningar som mest betonats har skiftat och det har alltid pågått en viss kamp om denna kyrkas själ. I nyare tid har arvet från medeltid och reformationstid korsbefruktats med nya influenser från kontinenten och England och så småningom hela den världsvida kyrkan.

Läs fortsättningen här (pdf)

Rulla till toppen